Ovissheten
Kategori: Allmänt
Ovissheten har alltid två sidor, den önskade och den oönskade. Vi drabbas dagligen, från det vi öppnar ögonen på morgonen tills det vi sluter dem på kvällen.
Har jag försovit mig? Satte jag på kaffet? Finns det varmvatten? Glömde jag stänga av strykjärnet? Har jag med mig plånboken? Räcker bensinen? Kommer bussen? Har jag missat ett möte? Tyckte de om mitt anförande? Är det ok om jag reser mig upp? Ser hon mig? Har jag med mig gymkortet? Ser jag svag ut? Blir det någon effekt? Köpte jag med mig allt? Skulle den stå i ugnen i 10 min? Kommer de gilla detta? Har jag missat min favoritserie? Somnade jag ifrån allt?
Oroliga själar är mer påtaglig påverkad än den stabila. Men oavsett så finns ovissheten där som ett mentalt spöke, ett kitt mellan verkliga händelser.
Men, detta är skitsaker dvs mina vardagliga händelser, när man vet att det finns de som har en betydligt värre situation. Där ovissheten är vart livet är på väg?
När man passerar en viss ålder kommer denna ovisshet obehagligt nära och allt oftare. Så, varför skriver jag då detta. Jag gör det för att själv stanna upp, att tänka på dem som är i ovisshetens vakum. De jag känner till och de som jag inte känner till, dvs de som är i sin ovisshet för sig själv av en eller annan anledning.
Så, till dig som sitter, ligger eller står där och är i ovisshetens vakum sänder jag all min lycka, värme och kärlek samt en stöttande hand. Vad annars skulle jag göra, vem annars vore jag till för, om inte just för dig. Kram!
